Hisan betyder häst

Igår hopptränade jag och Hisan. Vi åkte till mitt tidigare stall igen och lånade banan. En spännande reflektion är den där om perspektiv på saker och ting. Sist jag var där så upplevde jag banan som superliten, den har måtten 20x40 så det är högst ordniära mått. Igår var vi tre ekipage på banan samtidigt och den kändes inte alls lika liten. Är inte det märkligt?

 

Vi tränade svängar. Mycket med tanke på att inomhussässongen är på intåg och då blir det trängre än ute även om alla tävlingar hålls i stora ridhus.

 

Efter framridning och framhoppning hoppade vi en liten bana med tvära svängar. Som tur är hamnade träningen igår på film. Ett oväder var på väg in och det blåste upp under träningen. Tords kommentarer finns med på filmen förutom när de "blåser bort". Det var inte heller så lätt att höra allt IRL så det blåste...

 

 

Så här långt gick allt bra. Det flöt fint.

 

Vi avslutade med att tänka "utehoppning", jag skall nämligen tävla sista utetävlingen i helgen som kommer och där trillade jag dit i osäkerhet. Lång anridning och så klart såg jag inget avstånd, lutade mig fram och släpte stödet i tyglarna. I det läget tycker Hisan att jag övergiver honom och det med all rätt. Det tog ett tag att komma till rätta med det hela och Hisan blev ganska sur på mig också. Dum matte som inte gör som hon ska.

Mantrat från förra helgen som funkade så bra: räta upp, spänn magen, håll kvar stödet var som bortblåst. Jag måste pränta in detta i ryggmärgen. Sista två sprången är jag ändå nöjd med. Jag tar med mig den feelingen från träningen.

 

 

Idag kom jag till mockade boxar i stallet. Sicken lyx! Det uppskattas verkligen. Det var min ena medhjälpare som varit ute och ridit ut en sväng på Lilla som hade mockat. Lilla hade skött sig som den stjärna hon är.

 

Hisan fick vila. Det var han värd efter gårdagen. Nu regnar det dessutom så jag får nog även erkänna att det inte lockade så värst med ridning i kväll. I morgon däremot är det nya tag som gäller och träning står på schemat.