Är hästar dumma?

Tredje stora skadan på min kära stora häst inom ett års tid och jag har haft tid att fundera på ett och annat.
 
Jag har ju alltid omtalat Hisan som en häst med mycket åsikter om det mesta och också mycket utåtagerande.
 
Jag vet inte riktigt hur mycket jag har svurit över att han inte vill samarbeta med det ena eller det andra. Och det är otaliga gånger som vi har utkämpat strider mot varandra för att han har varit "dum".

Nu så här efteråt känner jag mig som världens största IDIOT milt sagt. För det är ju så att hästar inte kan berätta hur de känner de kan bara försöka visa oss via sitt kroppspråk och sitt beteende.
 
Det gäller att lyssna på de små signalerna. Och det är minsann inte lätt alla gånger. För visst kan en häst vara på tvären och göra tvärt om. Och hur kan man vara säker på att det inte bara är trots och test och faktiskt är något som den vill berätta. Jag är då verkligen inte ofelbar när det gäller detta. Det är supersvårt.
 
Jag har en liten histora om hur Hisan försökte berätta för mig att det kliade i pälsen på en tävling. Det var när Hisan var 6 och vi hade åkt till Munka Ljungby för att tävla med klubbens Div II lag i hoppning. Det blev lång väntan för att hela laget skulle hoppa och Hisan som redan då var cool som bara den på tävlingsplatsen var väl lite svettig under sadeln. Han försökte påtala detta för mig genom att knuffa mig med bogen, buffa med huvudet etc. Jag fattade ingenting. Inte förrän han blev störig som få och försökte lägga sig ner förstod jag att han ville något. Jag slet av sadeln och Hisan rullade sig, mitt på tävlingsplatsen. Det var en mycket nöjd (och smutsig) häst efteråt men kliet på ryggen var i vart fall borta.
 
Nu när jag tittar bakåt i backspegeln så ser jag ju att jag har missat typ alla signaler som fanns när Hisan ville berätta att han hade ont i frambenen. Trots att han inte direkt viskade när han försökte berätta för mig heller.
Han var inte bara dum när han pallnitade, bröt ut åt vänster eller inte ville närma sig hindren. Det smyger sig på. Ett stopp kan komma av att hästen klokt nog inser att det är dumt att hoppa när ryttaren inte är med för att nästa gång nita på grund av smärta, det är inte lätt att skilja på detta.
Han var inte heller dum när han konstrade vid uteritterna eller när han var stel i vänster bog och inte ville flytta den när jag bad om det. Skillnaden på att skjuta ut en bog för att det gömmer sig ett monster i ett hörn av ridhuset eller för att slippa ta vikt på ett ben är inte heller helt lätt att skilja ut.
Vi bråkade en del och jag vann, fick igenom det jag ville även om jag också åt grus ibland. Det är det som är det hemskaste. Det går att ta igenom det mesta.
 
Kontenta av detta är att hästar är extremt snälla djur. De står ut med massvis som vi hittar på bara för att vara oss till lags.
 
Hisan blev en helt annan häst efter att han läkt i benen. Alla grova protester försvann och han var mer positiv till allt, möjligen viftade han på svansen för att visa att jag var jobbig när jag bad om något som inte passade. Inga andra bråk eller konstigheter. Visst kan han bli rädd för något och hoppa till men det märks tydligt att han har en annan attitiyd.
Just detta får mig att känna mig som en ännu större skurk än tidigare. Min bråkiga häst är alltså inte alls bråkig, han ville bara berätta att han hade ont.
 
Nu säger jag inte att bara för att Hisan är si eller så så är alla andra hästar också si eller så men tanken bör finnas där. Det är klart att det finns problemhästar med besvärliga psyken som faktiskt bråkar utan att ha ont. Men kanske vill även de berätta något för oss. Det behöver inte vara fysiska saker som de vill påtala utan även annat. Sedan kan det ju vara så att missförstånd uppkommer. Hästen uppfattar något på ett vis och det vi vill är inte riktigt det som hästen tror. Men detta förekommer ju även människor emellan även om vi faktiskt kan kommunicera verbalt.
 
Nu är vi ju i en ny konvalescensperiod och har förhoppningsvis snart en ny igångsättning framför oss. Hur mycket jag än ogillar just den perioden, då ridningen mest går ut på att hålla i sig, så hoppas jag att jag snart kan få tillbaka min positiva Mr Häst igen. 
 
Hisan är min första egna häst och han är en fantastisk läromästare trots att jag köpte honom ung och jag var oerfaren. 
Tänk så mycket han har lärt mig om träning, tävling men också om hur hästar fungerar. Kanske framför allt hur hästar fungerar. Det är tur att han ändå försöker tala om när något är fel även om jag inte alltid begriper. Det är inte alla hästar som ens försöker berätta, de accepterar och biter ihop och gör det de ska, det vi ber om ändå. Lilla är så, svårare att läsa, lättare att missa. Då är det tur att någon har talat om innan hur det fungerar så kanske det blir tydligare trots allt.
 
Kloka fina Hisan, bli frisk nu! Låt benet läka fort!!
 
 

Kommentarer
Postat av: Johanna

Hästar vill samarbeta oss...

2014-06-19 @ 07:03:20
URL: http://walkyria.blogg.se
Postat av: Therese

Kloka ord, man borde ta sig en extra funderare när hästarna protesterar och se till alla små signaler dom faktiskt ger oss hela tiden.


2014-06-19 @ 21:28:35
URL: http://theresekarlssson.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0