Hisan betyder häst

Nej, jag har inte kört för fort och fått mer böter...

I dag vilade Hisan efter sitt intervallpass i går. Travarna vilade däremot inte. Började med att köra Lena och idag blev det inte bara långsamkörning även om vi började så. Medan vi ändå tog det lugnt passade jag på att hålla henne uppmärksam på mina signaler. Vi travade ömsom lite snabbare ömsom långsamt, gjorde halvhalter och stannade. Jag kan ju inte alls så mycket om travet även om jag har lärt mig massor. Men just denna hästen skall inte bara rulla på. Rullar det för mycket så går det lixom fortare hela tiden. Det är mycket så som vår ridning har varit också. Hon måste aktiveras. Jag tycker att det är bra mycket svårade att göra sådant i vagn men det är värt ett försök. Efter ett tag slappnade hon av massor och jag kunde vila armarna. Målet för mig är att få henne att lyssna så mycket att hon nästan blir "trög" och jag faktiskt får smacka lite i bland. Efter ca 30 minuters jogg vände jag och travade lite snabbare i rätvarv. Jag vågade släppa på så mycket att vi kom upp i de hiskliga hastigheten 1.40 i intervallerna. Jag vill bara kommentera att detta är det snabbaste som jag har vågat köra med henne och jag känner mig stålt över att hon lyssnade och aldrig pullade. Vi körde 6 intervaller innan jag vände tillbaka. Hon blir helt klart mer taggad av sådana här träningar. Lena var inte ens svettig efter jobbet... Mot slutet av passet lyckades jag få sendrag under en av fötterna. Oerhört otrevligt när man sitter i vagn bakom häst måste jag säga...

Därefter var det Karins tur. Vid detta laget hade det börjat mörkna. Det märktes direkt att finkänsligheten på Ferrarin var mer intakt denna gången. Och kanske hade jag blirjat bli avtrubbad av att hon mest haft gas på sistonne. I mörkret när vi körde svarade hon något grymt på förhållningar. Vi körde i och för sig inte fort utan låg mellan 40 och 35 de fösta varven. De sista gick det inte ens att se visaren på klockan så det är svårt att säga vilken hastighet det blev. På sistonne har hon sprungit som bara den i svängen och jag var väldigt beslutsam på att så skulle det inte bli i dag. Det var bara det att varje gång jag skulle ta en liten förhållning så ruskade Karin på huvudet och mer eller mindre tvärnitade. Vanligtvis burkar rektionen vara mycket mera seg. Kanske var det mörkret som gjorde det eller så var det den låga farten eller så var jag bara ovanligt brysk idag. Det konstiga är bara att jag har ganska ont i min högra arm efter onsdagens vurpa och min vänstra axel är knäpp efter för mycket stillasittande på jobbet, vilket gör mig oerhört svag. Jag är inte så stark annars heller men nu är det nästan jobbigt vad svag jag är. Kanske är det därför som jag inte känner att jag tar i för bryskt. Karin travade bra trots de snabba reaktionerna.