Inspirerad av SHJ

Igår var det tjejkväll och jag kom inte hem förrän närmare 3 på morgonen. Detta tillhör inte det vanliga nu för tiden så jag kom inte upp förrän mitt på dagen ungefär. Medan jag låg och drog mig i sängen och nyktrade till tittade jag i en gamal Ridsport tidning och hittade en artikel där Stig H Johansson gav träningstips för ridhästar. Han tyckte att även tävlingshästar på ridsidan borde konditionsträna med intervaller mera. Han menade att hans travhästar intervalltränade ca två gånger i veckan under uppträning och att ridhästarna borde ta åt sig av detta. Ridhästarna behöver ju förvisso också trknikträning i sina respektve grenar men att man borde kunna intervallträna ca en dag i veckan. Nu har i och för sig Hisan bättre kondis än de flesta ridhästar och träffar på när jag är ute och tränar men han tycker att det är roligt att galoppera så varför inte. SHJ tyckte även att ridhästfolket skulle fundera på att sko hästarna lättare inför tävlingar. Han förstod inte varför vi tycker att det är ok att hästarna skall prestera med så tunga skor. Jag tror att jag vet en del av svaret på den frågan... jag tror att det finns för lite kunskap och det är för dyrt att ta ut hovslagaren inför varje tävling och kombinationen med att aluminium slits för fort i den vardagliga ridningen.
Sagt och gjort jag gav mig ut på travbanan med klockan i högsta hugg. SHJs täning innebar att travhästarna gör 6 intervaller på 700m på ca en minut, dvs 1.25 tempo. Detta är tokigt fort att rida i galopp på travbanan tycker jag. Den är lixom för hård. En hoppbana på den nivån jag befinner mig rids i så kallat 300-350 meters tempo. (Varför kan inte alla disipliner prata i samma tider för.) Det innebär att man förflyttar sig ca 300m/minut.
Jag red Hisan i 500meters tempo då. Sx intervaller med en minuts skritt mellan. Jag är kass på att räkna om och håller på att lära mig klockan så det finns gott om felkällor här.
Det jag ville uppnå var intervaller i en väl avvägd hastighet. Roligt var det yckte Hisan i alla fall. Och vi kan säkert öka på hastigheten efter hand även om jag inte riktigt vet om det är till någon nytta för hans nuvarande tävlingskarriär. Kanske jag till och med kan tänka mig att slänga på honom galoppsadeln för sådan här jobb när mina knän har blivit normala igen. Det är ju bra för montésitsen i alla fall.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0