Hisan betyder häst

Måndag och tisdag har jag varit ledig för att kunna rida dressyr dagtid. Lite lyxigt kan man tänka men jag har verkligen inte alls haft mycket semester och knappt varit sjuk så ibland månste man kunna vara ledig ju.

Nina Bengtsson har varit på Torns och hållit lektioner.

Igår hade vi först ett pass där vi red mycket i trav, fokuserade på att han skulle gå fram för skänkeln. Man får verkligen tjata på honom för så fort man inte säger till så lägger han av och bara lunkar på. Detta är ju mitt genomgående problem så det är ju inte så konstigt om det märks i dressyren också. Hon tyckte ändå att det var mycket bättre än sist och det var ju trevligt. Det var ju ett bra tag sedan jag red för henne... eller för dressyrtränare alls typ. Vi avslutade passet med förvändgalopp och bakdelsvänningar.

Idag red vi i stället förkortade steg i alla gångarter med beibehållen energi. Hisan var mycket lättare att jobba med idag men protesterade också mera (mycket motsägelsefult). Framför allt kom det protester mot höger skänkel. Det gjorde han innan också när han satt fast i bogen. Det där måste jag klura på... I vilket fall kom han snabbt till att bli sådär rikigt mysig att sitta på idag, nästan som en soffa ;). Synd att den känslan typ aldrig vill infinna sig när det är tävling på g. Då blir alltid han och jag spända... det är nog jag som spänner mig och fortplantar det. Nog om det nu.
Vi fick i alla fall massor av beröm idag och Nina undrade om jag aldrig hade tänkt på att sälja honom som dressyrhäst... "fast han hoppar kanske bra också?" sa hon. Hisan är i och för sig inte till salu och tanken har inte slagit mig. Dock får jag en lite kul blid i huvudet om hur en stackars "dressyrtant" tycker att hon skall skritta honom i ridhuset ett par gånger i veckan vintertid... she will never know what hit her... typ.
Jag är mycket stålt över min lilla Hisan och i morgon blir det vila för hans del

Framåt kvällen var jag ute hos Annette och pysslade lite med Lena. Lena tycker att jag är bra onödig som skall på och borsta och greja... "ingen borstar haren" säger hon. ;)
Hon har i vart fall blivit mycket finare över ryggen efter behandligen. Dock står hon och lyfter sitt högra bakben ibland ändå. Men framstegen hon gör är ändå enorma. Så är det när man tar sig an en trasig häst, man får glädjas åt de små förändringarna.

Annette och jag tog en härlig tur i vårvädret när hon körde Håvard och jag red Dina. Dina hade betslats ner och det fungerade fint. Vi tog en runda på grusvägarna bortom Annettes fält. Dina hade aldrig varit där tidigare så det var mycket att titta på. Att lägga ner henne i en rundare form var därför lättare sagt än gjort. Det skall tydligen göras på bekant mark. En trevlig tur fick vi i alla fall.


Från converastion pieces blogg