Mycket häst

Jag undrar om det finns något namn på det eller någon hjälp att få... men idag har jag ridit aldeles för många hästar igen...

Men jag skall börja med att berätta vad jag gjorde för hästigt igår.
Fredagen var vikt åt Hisan i första hand. Vi begav oss ut på en lite längre tur. Han var helt otroligt pigg trots att han gick två pass på tordagen. Det tog mig halva ritten att få honom att slappna av dessutom. Jag hade bestämt att jag inte skulle ta i honom utan försöka rida honom helt för sätet. Jag behövde heller inte ta i honom för att han skulle bli spänd, det var han bara vi kom utanför gårdsplanen. Efter lite diskusioner om vart vi skulle och att jag faktiskt bestämde vägen så lugnade han ner sig.
Nu vet jag inte riktigt vad som har blivit tokigt här för Hisan brukar inte vara så här spänd och framför allt inte när han har gått dagen innan. Vi brukar heller inte ha problem med vart vi skall eller diskutera vägval när vi är ute. Hur som löste det sig och förutom ett gigantiskt bocksprång mot slutet av ritten så blev det bra till slut. När han väl slappnade av kunde han jobba djup och rund och kändes mer lösgjord än på länge.
Däremot har Hisans böld som jag för länge sedan trodde var färdigbehandlad fullkommligt exploderat i storlek. Good bye tävlingar de kommande helgerna med andra ord. Det får bli klinikbesök i veckan för att bli av med problemet en gång för alla. Han är fortfarande inte påverkad av den på något sätt. Inte feber, inte hosta och han är superpigg. Jag tror dock inte att vetrinären kommer att släppa honom igenom på besiktningen med bölden som den ser ut nu.

Efteråt åkte jag en sväng till Lena som fick en rejäl rykt för att bli av med all päls hon fäller. Madammen tyckte faktiskt om denna behandling för en gång skulle även om hon tydligt talade om för mig när hon tyckte att det räckte och ville ut i hagen igen.

Så till idag.
Jag började dagen på Jägers. Det var Jägersrolördag och ett himla håll igång inne på banan. Uffe tyckte att jag kunde vara ute med Sir Remington i ca en timme så jag gav min för att jogga och rida lösgörande på slingan. Sir var på ett väldigt piggt humör och tykte nog att det kunde gå lite snabbare än vad jag tillät så jag hade att göra för att påminna honom om att formen skulle vara rund och låg och farten ridhästjogg och inget annat. Han var mjuk och fin och svarade direkt på vad jag bad om. Jag var däremot bra slut efter denna turen. Jag rider helt klart för lite.

Så varför inte ändra på detta genast?

Jag fick ett ryck när jag kom ut till Annettes. Lena har inte vilat sitt högra bakben på samma sätt som tidigare utan har vilat mer jämt på bägge så som hästar normalt gör. Alltså har jag tagit det som ytterligare ett friskhetstecken. Alltså blev jag sugen på att se om det hade blivit någon förbättring. Sagt och gjort åkte sadeln på.
Lena stod snällt still när jag satt upp och gick ut lugnt på stallplan utan att trilla fram på bogarna som vid mit tidigare försök.
Hon är däremot lite känslig i sina oskodda framhovar och man märker skillnad på grus och gräs. Hon kunde svänga ordentligt men vänstersidan var rejält mycket stelare. Vad hon däremot gjorde var att flippa ur totalt så fort hon kom en bit i från hagen med Ängelen. De börjar nog bli lite väl bundis nu verkar det som. Jag har aldrig tidigare stött på detta beteende hos Lena. Men det går säkert att jobba bort.
Summa sumarum: Lena är mer ridbar nu än tidigare men hon är grymt omusklad och till och med lite istadig/vildare.

Jag tog även en tur på Dina. Skall det ridas så skall det ridas rejält. Även Dina fick gå i en rund form och hon joggade 6 varv runt fältet. Hon var lite stelare än sist men hon har dessutom stått mer still än de tidigare veckorna. Man kan anta att hon är en häst som behöver mer rörelse för att bibehålla sin mjukhet. Hennes stelhet försvinner fort med arbete.

Slutligen blev det Hisans tur. Jag hade lovat att låna ut honom till LARS klubbmästerskap på LCR så vi begav oss dit. Han  kändes mjuk och framåt när jag värmde upp honom och när vi började hoppa fram gick det super.
Sedan när jag skulle visa och presentera honom för de lottade ryttarna fick han spunk för en solkatt på andra sidan hindret och behövde övertygas om att det gick att hoppa rätt in i den. Riktigt pinsamt när alla tittar måste jag säga.
De ryttarna hoppade honom bra men kanske i lite väl hög fart. Han stannade i vart fal inte men den sista ryttaren missade ett hinder i farten... hon verkade inte själv så medveten om det till en början dock.
Det blev ett bra jobb för Hisan som verkade tycka att det var riktigt lajo lajban. Ridhuset var varmt så för en gång skulle blev han dessutom svettig.

Kommentarer
Postat av: Christerdotter

Så härligt att läsa om Lenas förbättring=)

2009-04-27 @ 23:27:04
URL: http://christerdotters.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0