Hisan betyder häst

Nu har jag inte skrivit på ett par dagar men jag har inte orkat, och så har jag faktiskt varit lite orolig för Hisan.

I torsdags vilade han ju. Han brukar vila en dag i arbetsveckan och det är mer för att jag skall orka med än för att han behöver vilan just nu. I och med att hagen är liten måste han ju få ut mer energi någonstanns. Men det var ju det där med att jag skulle orka med också. Jag har haft eller har en riktig down-period när det gäller energi just nu... men hade jag inte haft häst hade jag nog mer eller mindre inte orkat med något alls. Hästen både ger och tar energi. Jag hade mer ork förra vintern även om det blev jättemotigt då också. Det är tur att det går mot ljusare tider snart, då har jag i alla fall något att se fram emot.

I fredags hade jag bokat in träning för Nina igen. Jag var full av förhoppning, det gick ju så bra sist. Nu gick det verkligen inte enligt plan. Jag var sen hem från jobbet, stressade till stallet, stressade iväg och kom fram percis i tid.
Hisan verkade först inte stressad, han har varit med förr om man säger så och det är inte första gången jag kommer med andan i halsen till en träning. Men det brukar aldrig vara bekymmer. Denna gången var det dock det. Jag tror knappt att jag har känt honom så motig och spänd överallt. Bogarna sköt han ut och ställningen åt höger fanns inte, dessutom var fokus på de andra i ridhuset. Vilken feltajming på allt. Och vi som skulle träna och visa att vi minsann hade börjat komma på rätt köl på riktigt... tji fick jag och jag skämdes faktiskt massor för denna mediokra uppvisning.
Traven var bitvis ok, men galoppen var rent ut sagt skit. Vi avbröt och jag trimmade ett tag själv i ridhuset innan jag åkte hem.

Kontentan är heltokigt upplägg men inte skall väl en dags vila kunna påverka så negativt. I tisdags när jag red senast hade jag inte alls den upplevelsen.

På lördagen plockade jag fram bommar och ställde ut cavaletti i padocken enligt en övning i senaste ridsport. Lösgörande för galoppen. Det kunde ju inte bli sämre än dagen innan. Denna dagen fungerade galoppen men inte traven. Ideligen omslag och bakutsparkar. Fortfarande mycket låst i bogarna men det blev bättre. Mot slutet av passet kunde jag öka och minska galoppen och så började det släppa i traven.

Söndagen bjöd på uteritt. Det blev nog den sista under den kommande perioden. Vi har nu minusgrader och det fryser stadigt på. Det började bli hårt i markerna men det gick att rida. På Flyinges galoppbana hade det annars så lösa underlaget antagit en bättre fason är vanligt. Jag och stallägaren lät hästarna galoppera på. Lite för kul sa Hisan som brallade så jag var framme vid öroen och vände men lyckades hålla mig kvar i sadeln på något konstigt vis. Hästarna var mycket nöjda och vi avslutade ritten med att gå genom vattnet på fälttävlansbanan Hisan skrittade lugnt och skäptiskt genom vattenet. Skrymslan galopperade igenom så det stänkte och stod härliga till. Superkul sa hon. Hisan var nöjd med att få beröm för att skritta försiktigt, nästa gång skall han också galoppera. Och nästa gång vi är där och det är tort väder skallt vi gå över bron, den hade frostskorpa nu och det såg inte så säkert ut att bege sig över en träbro med stålskodda hovar då.

Idag har jag trimmat själv i Cafoordhallen på Flyinge. Det var ingen träning idag. Piia tyckte inte underlaget var bra, för hårt sa hon. Det var dock mjukare där inne än ute i padocken vilket var vårt alternativ och det är skillnad på med och utan hinder.
Jag höll ändå inte på att komma iväg. Jag var ju duktig igår och städade ur släpet så fint och låste det men transportlåset. Idag hade det frusit och jag bröt givetvis av nycken. Det fick därför sågas upp. Det är inte min dag idag. Jag jobbade hemifrån innan och mitt under jobb bestämde sig min gamlad laptop för att stänga av... det rispade om den när jag försökte slå på den och den säger att det inte finns något operativsystem... oroveckadne... tur att jag köpte ny dator igår.

Tillbaka till Hisan. Trots mycket sparkade i början när jag bad om öknning i trav och när jag sedan bad om samling i galoppen fick jag en bra känsla tillslut. Sparkarna avtog och jag kunde kräva mer utan protest. Ställningen gick att få igenom och det blev inga protester när jag bad om öppna till höger. Vi är på rätt väg igen. Det har bara tagit hela helgen.

I morgon blir det massören till Hisan. Sedan blir det skritt onsdag, fast då är det inte jag som skall rida. Sedan får vi ta vid igen och försöka få en hållbar utveckling så gott det går nu när kung bore verkligen tagit en rejält grepp om Skåneland.