Berg och dalbana

Går något bra så kan man ge sig på att det blir en backlash.

Igår var massören inokad och när jag kom till stallet efter jobbet för att ta i honom möttes jag av en inte allt för rolig syn. Svullnaden som i princip var nere runt såret dagen innan hade exploderat i omfång och omfattade även insidan av skenan på vänster fram. Att benet var tjockt syntes på långt håll.
Massören gick ändå igenom honom fast han lät det benet vara.
Han var fin i ryggen och de spänningar som fanns där innan var borta. Dock fanns det spänningar kvar strax bakom armbågen längs med bröstkorgen på vänster sida. Det är med stor sannolikhet detta som orsakar problematiken med det som jag kallar vänsterbogen. I övrigt var det mer massage och njutning för Hisan denna gången.

Efteråt försökte jag mig på konststycket att badagera en knäled för att lägga ett jodopaxbandage. Det satt väl sådär bra...
I morse var jag ut och tog av det... Den avsedda verkan att ta ner svullanden hade helt gått om intet. Inte för att det satt så lilla utan det var än mer svullet. Det är kanske möjligt att han hade reagerat på Jodopaxen, vad vet jag.
I vart fall gick jag ut och sprang med honom och enligt min bedömning var han lite halt. Därför ringdes veterinär ut.

På eftermiddagen kom en Distriktare som drågade och tvättade ur. Det syntes tydligt att det var ett sticksår som i och för sig inte var allt för djupt men tillräckligt för att ge svullnad. Enligt mitt tycke jättesvullet... enligt veterinären så var det inte så farligt. Hon upplevde det heller inte som en direkt hälta utan mer som en stelhet på grund av svullnaden.... japp, Hisan har en sjåpig matte.

En groggy Hisan piggnar till med huvudet i den friska luften.

I vart fall fick jag sprutor för att rengöra med koksaltslösning och pensilin som skall användas lokalt. Dessutom var det bra att han blev drågad så att det blev ordentligt rengjort i vart fall en gång.
Han skall ändå ridas, lugnt då förstås för att bli av med eländet snabbare.
Så nu har jag att göra i midsommar med andra ord.

Jag åkte också på jakt efter Lena. Hon har fått gå ut på bete en liten bit bort från gården och jag visste inte exakt var det var. Jag hade givetvis fått en detaljerad vägbeskrivning men ibland räcker inte det för att hitta. Då jag trodde att jag var helt vilse så såg jag dem...



Lena såg väldigt nöjd ut. Jag fick stå länge och reda ut tovor i hennes man, jag tror att hon börjar tycka att det där med att bli pysslad med är trevligt och inte vara "något så de där jobbiga tvåbeningarna tycker att man skall göra" längre. Jag har bestämt mig för att hon bara skall få vara "vild och vacker" hela sommaren. Då är det ju inte fel att gå på bete heller.

Kommentarer
Postat av: Christerdotter

Hej!

Men oj... är det inte det ena så är det det andra. Ett nytt rengöringsprojekt... :(

2009-06-18 @ 22:51:28
Postat av: Ullis

Det är inte så illa som det låter... men jag är ganska så trött på sådana här projekt just nu.

2009-06-19 @ 14:46:28

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0