Förra veckan snö. Nu 18 grader varmt.
Det ver minst sagt omväxlande. Nu är det absolut inte så att jag misstycker. Jag älskar värme!
Idag blev det i alla fall hoppning på Åbanan i Flyinge. Den ligger utomhus, långt i från de isolerade stallen och har varit stängd hela vintern. Därmed borde det vara säkert.
I vart fall har det inte varit några nya utbrott i stallarna på Flyinge under de senaste veckorna så det börjar nog klinga av där. Däremot finns det nu kvarka på Jägersro... i ett av galoppstallarna.
Hisan var pigg som bara den. Men utöver piggheten var han på bra humör. Han var fokuserad och brydde sig exempelvis inte om männen som satt och fiskade i buskaget nedanför banan vid ån. Plus i kanten för det, vi hoppade nämligen fram precis bredvid dem.
När vi sedan gick över till att hoppa lite mer riktiga hinder fick Hisan först spunk, han låg superbra men stannade och fyrade av en superbrall... i nästa anridning hoppade han utan knussel och fortsatte att hoppa utan bekymmer resten av träningen.
Vi hoppade flera olika låga banor och Hisan fick hoppa dem flera varv för att coola ner tillräckligt för att bli kontrollerbar.
Efter några varv kom vi bitvis dit hän och Hisan gick i lugn galopp med bjudning och kändes super. Avslappnad och fin.
Vi avslutade med att hoppa en bana på mellan 1 meter och 1.10. Vissa distanser fungerade helt super och vissa vollade oss problem då han tog av stort och svängarna efter inte hanns med riktigt.
I vissa lägen när jag förskte bromsa honom efter stora hopp blev det dock miss i komunikationen då bromsen plötsligt började att fungera...
I det stora hela fungerade ridningen till slut bra även om vi hade lite misskomunikation på vägen.
Vi skall nog se till att lösa det till helgen. Min plan är att se till att motionera honom rejält fram tills dess så att vi inte får ett anfall av hyper på tävlingsbanan igen.
Men det som är bra är att han nu tar tag i hindren ordentligt och att han är modig när han hoppar på ett helt annat sätt än förra året. Vi är på G med andra ord... bara inte riktigt framme men vi skall nog nå dit till slut.
Idag blev det i alla fall hoppning på Åbanan i Flyinge. Den ligger utomhus, långt i från de isolerade stallen och har varit stängd hela vintern. Därmed borde det vara säkert.
I vart fall har det inte varit några nya utbrott i stallarna på Flyinge under de senaste veckorna så det börjar nog klinga av där. Däremot finns det nu kvarka på Jägersro... i ett av galoppstallarna.
Hisan var pigg som bara den. Men utöver piggheten var han på bra humör. Han var fokuserad och brydde sig exempelvis inte om männen som satt och fiskade i buskaget nedanför banan vid ån. Plus i kanten för det, vi hoppade nämligen fram precis bredvid dem.
När vi sedan gick över till att hoppa lite mer riktiga hinder fick Hisan först spunk, han låg superbra men stannade och fyrade av en superbrall... i nästa anridning hoppade han utan knussel och fortsatte att hoppa utan bekymmer resten av träningen.
Vi hoppade flera olika låga banor och Hisan fick hoppa dem flera varv för att coola ner tillräckligt för att bli kontrollerbar.
Efter några varv kom vi bitvis dit hän och Hisan gick i lugn galopp med bjudning och kändes super. Avslappnad och fin.
Vi avslutade med att hoppa en bana på mellan 1 meter och 1.10. Vissa distanser fungerade helt super och vissa vollade oss problem då han tog av stort och svängarna efter inte hanns med riktigt.
I vissa lägen när jag förskte bromsa honom efter stora hopp blev det dock miss i komunikationen då bromsen plötsligt började att fungera...
I det stora hela fungerade ridningen till slut bra även om vi hade lite misskomunikation på vägen.
Vi skall nog se till att lösa det till helgen. Min plan är att se till att motionera honom rejält fram tills dess så att vi inte får ett anfall av hyper på tävlingsbanan igen.
Men det som är bra är att han nu tar tag i hindren ordentligt och att han är modig när han hoppar på ett helt annat sätt än förra året. Vi är på G med andra ord... bara inte riktigt framme men vi skall nog nå dit till slut.
Kommentarer
Trackback
