Stegtygel

Idag väntade och väntade jag länge med att åka till stallet. Det har regnat sedan i morse och det slutade inte heller trots min väntan.
Jag ville helst inte rida i regn men valmöjligheterna var inte så många. Jag ville heller inte vila Hisan eftersom jag ville rida igenom torsdagens program så gott det gick. Det är ett program för lång bana och paddocken är kort bana... men skam den som ger sig. Jag tror att jag har koll på programmet nu.

Igår upptäckte jag att jag hade mina stegtyglar i Hisans stall. En idé väcktes. Jag skall ju hålla konstant längd på tyglarna och inte länga ut dem så jag provade.
Resultatet blir ju hur man än vänder och vrider på det konstant längd. Men... det finns alltid ett men. Jag lär mig ju inte att "strypa" tygeln genom att använda dessa. Kontentan är att genvägar inte ger snabbare resultat... jag får lära mig att hålla i tygeln genom att hålla ordentligt i tygeln med andra ord. Kanske borde jag byta till vävribbtyglar i stället... de har ju stolpar som jag skulle kunna hålla i i stället.

Nog om det nu. Ridningen i paddocken gick trots allt hyfsat. Så bra det kan bli när man blir genomsur samtidigt som man försöker göra något vettigt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0