Även små segrar bör räknas
Jag är långt i från de rikigta första platserna men jag tycker att även små segrar måste räknas. De små är de som jag vinner över mina hjärnspöken, och stundtals över mig själv.
Idag var en sådan dag.
I första klassen som var 1.10 fick jag först ett pet vid ingången till en linje ur en snäv sväng. Jag höll inte galoppen utan det blev som vanligt med andra ord.
Det andra neslaget blev i grundomgången kombination som var oxer in två språng räcke ut. Distansen var tajt och det blev mycket trångt för Hisan.
Känslan av bra så det spelade mindre roll. Tyvärr har jag ingen film från denna klassen då det blev för tajt om tiden för att hinna med det.
Jag åkte nämligen med tjejen som red Hisan åt mig på tävling i somras. Vi fick därför åka extra förnämt till tävlingen i lastbil. Tord som jag har tränat för på sistonne var därför också med och det var ett bra stöd.
Hisan gick upp och ner för rampen som om han aldrig gjort annat tidigare. ;)
Till 1.20 hoppade jag fram på läskigt höga hinder. Hade inte Tord sagt att jag skulle så hade jag nog fegat som vanligt. Det är alltså av godo att ha tränare på plats. :D
Inne på banan gick första halvan över förväntan. De två sista linjerna däremot blev det fel. jag fick ett omtramp in på oxern, fyra språng in på räcket där jag tyvärr red en superdålig väg in till kombinationen. Rev insprånget och sedan blev det helknas till sista hindret som vi rev grovt.
Summa sumarum 8 fel. Det är oavsett ett framsteg för mig på 1.20 nivå.
Vad vi behöver öva på är bland annat min position mellan hindren.... typ och en himla massa mer.
Idag var en sådan dag.
I första klassen som var 1.10 fick jag först ett pet vid ingången till en linje ur en snäv sväng. Jag höll inte galoppen utan det blev som vanligt med andra ord.
Det andra neslaget blev i grundomgången kombination som var oxer in två språng räcke ut. Distansen var tajt och det blev mycket trångt för Hisan.
Känslan av bra så det spelade mindre roll. Tyvärr har jag ingen film från denna klassen då det blev för tajt om tiden för att hinna med det.
Jag åkte nämligen med tjejen som red Hisan åt mig på tävling i somras. Vi fick därför åka extra förnämt till tävlingen i lastbil. Tord som jag har tränat för på sistonne var därför också med och det var ett bra stöd.
Hisan gick upp och ner för rampen som om han aldrig gjort annat tidigare. ;)
Till 1.20 hoppade jag fram på läskigt höga hinder. Hade inte Tord sagt att jag skulle så hade jag nog fegat som vanligt. Det är alltså av godo att ha tränare på plats. :D
Inne på banan gick första halvan över förväntan. De två sista linjerna däremot blev det fel. jag fick ett omtramp in på oxern, fyra språng in på räcket där jag tyvärr red en superdålig väg in till kombinationen. Rev insprånget och sedan blev det helknas till sista hindret som vi rev grovt.
Summa sumarum 8 fel. Det är oavsett ett framsteg för mig på 1.20 nivå.
Vad vi behöver öva på är bland annat min position mellan hindren.... typ och en himla massa mer.
Kommentarer
Postat av: Lindah
Wow, första gången jag sett er med FART i. Kul att se.
Nedlsagen berodde på att att ditt huvud inte tänkte banan, dvs han visst einte vart han skulle och blev överrumplad.
Postat av: Ullis
Farten kan man kanske inte klaga så mycket på. Möjligen blev det kanske lite väl bra emellanåt.
Lite mer avvägt så kanske jag hade kunnat ta de där lite snävare vägarna som det var tänkt också... ;)
Jag menar inte att jag skall bromsa för det skall jag inte, men jag behöver kanske inte ladda så in i norden heller.
Jag håller med om att mitt huvud inte tänkte banan. Men jag brukar kalla det för dåligt ridna vägar helt enkelt. :D
Trackback
