Hela helgen

Jag har varit lite som i dvala i helgen. Mycket har blivit gjort men annat inte alls.

Hisan har blivit riden men i lördags var det helt utan entusiasm. Det var motigt att gå till stallet, och den där tomma boxen som mötte mig skar verkligen i hjärtat. Det var bra att jag tömde den i fredags för jag hade inte klarat att göra det dagen efter.

Jag masade mig i vart fall till ridhuset. Det är för isigt och hårt för ridning på andra ställen. Parkeringen till ridhuset är en isbana dessutom och utan brodd på hästen hade det inte gått att lasta av alls.

Hisan sköter sig super just nu. Han är pigg och glad, han jobbar bra. Det hindrar ju i och för sig inte att det enligt honom står en totalt livsfarlig skottkärra med skit i i ena hörnet. För att inte tala om den vita uppsittningspallen. Den formligen äter små fullblod på 1.70 till frukost. Jag skulle gärna vilja veta hur den där pallen som är så farlig gestaltar sig i en hästhjärna...

I och med att jag skulle testa att rida med långa långa läder i dressyrsadeln för att inte resa mig så högt i lättridningen så var det ingen jättehitt. Jag har svårt att sitta stabilt nog för att på ett bra sätt trycka honom förbi sådana faror.
Nåväl, Hisan blev inte pallmat och vi lyckades gå förbi dessa faror en massa gånger ändå.

Kontentan av utprovningen av sitgläderlängden blev att hål 3 inte funkar alls. Jag hamnar på tå och stigbyglarna far rundor på mina fötter. Det är enormt irriterande och jag kan inte koncentrera mig alls. Hår 4 funkar bättre men inte helt bra. Jag brukar ha hål 5 eller 6, information för den intresserade. ;) Jag får klura vidare på det där.

Söndagens ridning var med lite mer entusiasm och skedde i hoppsadel. Skottkärran och pallen var precis lika farliga som dagen innan men efter lite övertalning och då det var lättare för mig att sätta tryck som blev passagen genom det hörnet bättre, dock med spänd häst.

Det blev mer galopparbete och Hisan fick till och med jobba sig svettig.

Hela detta med hörnet och pallen bottnar i för mycket ridhusridning och för lite ridning totalt. Vi behöver rida ut helt enkelt... vilket är lättare sagt än gjort just nu. Det är väl bara att härda ut med andra ord.

Jag var även nere hos Fölis och borstade. Hon sköter sig exemplariskt där nere och har gått från vild till att bli allas favorit.
Hon lät sig dessutom fångas och borstas av mig utan något som helst knussel. Däremot har hon en hög omsättning på grimmor. Jag får skaffa mig en stor uppsättning av små sådana i veckan...

Kommentarer
Postat av: Linda

Om du länger för mkt så krampar musklerna av rädsla och gör benen ännu kortare...Moment 22. Läng ett hål i veckan typ, men läng inte från början utan efter halva passet när du kommit ner lite i sadeln.



Lättridningen sfaser, minns du dem?

Bäcken inte upp och ner utan fram och bak, dvs varken sitta ner eller stå upp. Tänk padda i sadeln som du inte vill krossa.

Lika vikt i stigbyglarna både när du reser dig upp och sätter dig ner.

När du ställer dig ska överkroppen lite framåt och undebenet lite bakåt och "klappa" hästen l'ngs sidorna.

2011-01-24 @ 11:42:13
Postat av: Ullis

Bra att du påminner mig. Paddan hade jag glömt... Klappa katten kommer jag ihåg, och så släcka ciggen.



Jag får göra ett nytt försök i veckan. Men först skall det hoppas lite. ;)

2011-01-24 @ 13:21:59

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0