Den däringa Melonbanan

Hisan är fortsatt på bus humör... eller låt oss kalla det för att han har vårkänslor delux.

Det blev ingen hoppning idag utan jag red hemmavid.

Hoppsadeln åkte på för jag hade på känn att jag skulle behöva rida igenom en hel del bus för att kunna få det trycket jag ville ha i trav och galopp. I skritten också för den delen.

Hisan fjantade till en början. Tyckte inte att jag skulle använda skänklarna alls och hittade tusen anledningar till att sprätta iväg. Vissa gånger kunde jag se vad han hoppade till för men lika många var det enbart spöken i hans hjärna.

När väl koncentrationen på mig infann sig var han superfin. Men bitvis falerade den och AllanBallan tittade fram.
Övergångarna fungerade super när koncentrationen var på plats och formen var jag nöjd med.

Det verkar som om Melonbanans läge triggar Hisan. Den ligger mellan Stora Ridhuset och hingstallet. Jag tycker att det är toppen då inramningen gör att det blir vindstilla. Men Hisan verkar tycka att det händer för mycket. Nu har vi bara  Åbanan också att välja på som ren ridbana, och den har möjligen precis blivit ridbar efter vinterns höga vattenstånd. Hisan får helt enkelt lära sig att jobba med mycket som händer runt om på hemmaplan. För konstigt nog är det inget bekymmer när vi är i väg på tävling...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0