SAM 2011

I fredags red jag ett pass för Nina.

Det var ju länge sedan sist och hon hade bara possitivt att säga om Hisans utveckling. Tyvärr var det en allmänt stretig dag för honom och jag var inte ett dugg nöjd med hur allt gick.
Vi gjorde voltarbete men jag kom inte åt honom och fick inte den där bra känslan som jag hade sist vi tränade.

Exakt vad det beror på har jag svårt att sätta fingret på. Men han gillar sällan volter utan funkar bäst när det händer något hela tiden.

Vi kommer att köra hårt med dressyrträning fram till nästa tävlingsstart. Förhoppningen är att få en träningstid för Mattias i veckan.

I lördags lånade jag ut Hisan till LARS (Lunds Akademiska RyttarSällskap, studentryttarna där jag har varit ordförande tidigare) som annordnade SAM (Svenska Akademiska Mästerskapen) på hemmaplan i Lund.
Hisan har ju varit med på flertalet sådana här tävlingar tidigare. Det är dessutom spännade att se honom ridas av flera andra, och dessutom stundtals lärorikt.
Jag anser ju att min häst skall kunna ridas av alla, då är jag rätt med utbildningen av honom. I hoppningen är vi tydligen där... men inte i dressyren... *harkel*.

Från början då...

Lördag var dressyrdagen.
Hisan skulle gå LA:1 på liten bana... inomhus med ett välpyntat domarbord och blommor runt dressyrbanan. Bara det i sig var ju spännade om man säger så.

Jag red fram och han kändes fin... han såg fin ut i spegeln också när jag red förbi. Jag gjorde lite ökningar och minskningar, förvänd galopp och så start-/stoppövningen som jag fått av Mattias för att få honom vaken.
Inne på banan blev han lite spänd men slappnade sedan av. Han fick också bekanta sig med domaren och verkade tycka att det i vart fall var ok.

De var två hästar i semifinalen där Hisan skulle vara med. Den andra var också ett fullblod. Det var kul att se. Den andra var av utpräglad sprintertyp och de var alltså mycket olika, men båda svårridna trots att de var på samma utbildningsnivå.

Som studentryttare har man 5 minuter på sig att bekanta sig med den häst man skall rida. Ibland till och med mindre. Det gäller att kolla start, stopp och om det går att svänga.

Hisan såg fin ut i collecting ring där de red sina 5 minuter men när de gick in på banan och Hisan blev lite spänd var det ingen som vågade rida till honom lite extra utom den sista ryttarinnan. Fast då var han lite sur redan så han var inte direkt snäll mot henne.
I galoppen var han tjurig med alla och sparkade mot skänkeln, stack ut tungan och vevade med huvudet så pass att han inte ens kunde galoppera. Jag har ju själv bytt till sporrar med hjul och försökt rida honom med så lite skänkel som möjligt. Eller det är nog fel uttrykt. Han skall svara på skänkel och fortsätta med samma intensitet tills jag säger annat så att jag slipper sitta och nöta på honom. Då blir han sur och just det blev han. En annan sak som tydligen inte föll herrn i smaken, eller som han möjligen inte ens begrep var galoppfattningen. Jag fattar för ytter skänkel och de flesta i Sverige som rider på ridskola fattar för inner. De flesta som jag har satt upp på honom har inget bekymmer med detta men ibland kommer det fram. Just denna gången blev det tydligt.

Inget toppbetyg för Hisans dressyr med andra ord.
Jag satt upp en kortis efteråt och efter att ha korrigerat honom en gång gick han super och gjorde allt som han sekunden innan inte gjort. Han gjorde dessutom två mycket fina övergångar.

Hoppningen idag gick otroligt mycket bättre.

Han skulle vara finalhäst och hoppa en kort banan på 1.10.

Jag hoppade fram honom ute på små hinder. Väl innen i ridhuset tog han två språng (eller tre totalt då han rev visningshindret första gången).

De två tjejerna som red finalen hoppade honom bra och han var felfri med den första och tyvärr rev han ett hinder med den andra.

Så alltså: Mycket väl godkänt i hoppningen och IG i dressyren.

Jag har film från mina delar av ritterna. Jag plockade också ut ett par stillbilder från filmen.
När det gäller mig så är det HÅLLNINGEN som jag skall jobba på. Inget nytt då med andra ord... men ack så nyttigt att se. Håll tillgodo.





Jag var även nere hos Fölis i lördags.

Jag tog in, borstade och lyfte hovar. Hon fick även sin första vaccinationsspruta. Lite ont gjorde den men det var inget farligt. Så duktig hon är den lilla.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0