Snöoväder

Och så idag kom den här vinterns första snöoväder.
 
Jag tyckte inte att det såg så farligt ut så jag begav mig iväg in till Jägersro för att rida lite. Men när jag kommit halvägs till Malmö insåg jag hur mycket som kommit.
Då var det ju inte lönt att vända.
 
Jag red alltså en runda där innan jag begav mig ut till Flyinge.
 
På E22:an hamnade jag bakom plogbilen så det gick i ca 40km/h. Lika bra det för då var det ju välplogat i alla fall.
 
Lilla får fortsätta att vila. Jag har inte bråttom att sätta igång henne och dessutom känns det som vansinne att sätta sig att frysa i vagn just nu.
Och skall jag vara ärlig kommer vilan bara att göra henne gott, även om hon själv börjar bli lite rastlös nu.
 
En skum sak idag var att den ena snösulan bak hade helt krupit ur skon. Kvar var en liten bit som satt under den bakersta sömmen på insidan. Resten var puts väck och skon satt precis som tidigare med alla söm kvar. Galet.

Nu skall hovslagaren komma i morgon så jag orkade inte ta tag i det, dessutom hade jag ingen sula heller. Frågan är om jag ens har skor till henne i morgon. Det får bli en sväng in om Jägers i morgon på luchen med andra ord.
 
Hisan och jag var en sväng i ridhuset. Det fick bli skolridhuset idag för dörren in till glasridhuset hade hängt sig och ville inte öppnas.

Hisan trivs ju inte så bra där nere och vi hade en uppgörelse strax utanför vagnsskjulen som innebar att Hisan backade och stegrade. Ingen höjdare med andra ord. Jag är glad att han har brodd och snösulor på så att jag vågar gå på honom i det läget. Det hade varit hemskt om han hade kunnat halka okontrollerat när han dummar sig på det viset.

Nu vet jag att han blev rejält rädd just där för någon vecka sedan så det är troligen därför han reargerade som han gjorde. Nu gick han ju efter lite nätt övertalning så förhoppningsvis har han "glömt" att där är farligt till nästa gång.
 
Själva passet gick sedan bra. Jag försökte tänka på min sits och vad jag kom fram till när jag såg en film från när jag provade att rida min väns dressyrhäst.
 
Jag har nog lagt mig till med en ny olat. Jag sitter nästan enbart på rumpan, inte på den där berömda triangeln. Nu skall jag bara lyckas att räta upp mig utan att falla fram med överlivet igen...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0