Vatten, vatten...

Alltså det kan omöjligen regna mer nu. Det regnar i stort sett varje dag och inte lite heller. Idag var det ett sådant där regn med stora kalla droppar dessutom. 
 
Hästarna var så där glada när jag kom för att ta in dem. Och så där glad var jag när jag i regnet fick bära vatten. Är inte det en paradox bara det?? Vi har nämligen inte haft vatten i stallet sedan lille julafton. Kul kul
 
Att i ett sådant läge ta ut Hisan på ridtur är inte helt självklart varesig för honom eller mig. Jag har väl berättat vad han tycker om regn? Och vad jag tycker om regn?
Vi gick alltså på tvären och mycket motvilligt från stallet till ridhuset (det ligger inom synhåll så det är inte långt).
Turligt nog var själva ridpasset inte ett dugg på tvären utan Hisan var superfin. Han var rund och sög på bettet med fin bjudning. 
Jag måste lyckas med att filma snart för jag skulle själv vilja se den fina känslan annat än under korta glimtar i spegeln.
 
Hade det varit en vanlig fredag och om jag inte hade varit hemifrån och inte ridit på en veckas tid så hade jag inte gett mig ut i kväll. Men tur var det att vi kom ut för känslan i kväll var sådan som man kan leva på länge. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0