Dagens eskapader

Idag har Hisan skrittats ut och joggat lite i ridhuset. Min tanke var att han bara skulle få ett lätt jobb.
 
Han skötte sig och var fin det lilla jag red honom.
 
Lilla hade jag planer för. Vi skulle gå en sväng runt fälten och bara latja lite. När vi var som längst bort. Varför är det alltid längst bort som saker händer?? Så åkte svansen hennes i vädret, det vill säga att hon kvastade, och hon blev lite väl pigg. Jag hade henne i grimma vilken hon tydligt saknar respekt för och så drog hon. Just då höll jag henne med vänster hand. Tänkte liksom inte på det. Men tydligen har jag tappat reflexen att greppa i den efter skadan.
 
Jag noterade att jag liksom inte tog tag i repet utan det bara gled mellan fingrarna på mig. Normal reaktion är ju att man i vart fall sluter handen i det läget.
 
Så Lilla drog hem i 190 knyck och parkerade sig i boxen. Någon stängde om henne tydligen för jag hittade henne utan grimma och med stängd dörr när jag kom fram.
Hon vet i vart fall var hon bor...
 
Jag bytte till träns och så gick vi samma runda igen utan nya palavrar. Men jag är sjukt irriterad  på min hand. Och lite sur på att jag har uppfostrat min häst till att sakna respekt för grimman. Det är bara att inse att det skall vara träns på när jag får för mig att göra sådant här. Tydligen skall det vara något i munnen.

Jag har noterat det samma när jag har försökt rida henne bettlöst före sommaren. Jag fick ju mig en resa när jag testade sidepull. Men med bett i munnen även om jag bara styr med det bettlösta så fanns styrningen där.
 
Kanske skulle det fungera att ha ett löst bett i munnen och leda i grimma? Jag får klura lite på det där.
 
Hur som är det mitt eget problem, jag har skapat det helt själv åt mig själv... morr.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0