Måndag

Lilla fick vila idag då hon ju gick ordentligt igår. I stället blev det en lång rykt med magic brusch. Det kliar skönt i pälsen när man fäller tycker Lilla. Hon kommer att vila igen i morgon och ridas igen på onsdag. Om det blir dressyr eller täckta banan har jag inte riktigt bestämt än. Jag tar mig friheten att inte detaljplanera allt alltid.
 
Hisan och jag var i glasridhuset. Det var ett tag sedan vi var där sist.
Hoppsadeln på idag och tro't eller ej men hindermaterialet utanför ridhuset som vi passerade även idag var helt plötsligt inte farligt alls. Märkligt va?
 
Det fanns kravallstaket kvar i ridhuset sedan förra veckan. De var ju så klart lite spännade att kolla på men sedan tycker ju jag att det är ganska bra med saker och ting att rida runt. Här kunde jag lägga en stor åtta till exempel.
 
 
Hisan är så galet fin nu så han är en fröjd att rida. Jag kan koncentrera mig mer på mig själv och han går som en klocka. Nu upptäcker jag ju saker och ting hos mig själv som jag måste jobba med hela tiden, vilket är irriterande på ett sätt. Men klar blir man aldrig.

Nu i dag satte jag kameran på sargen igen. Jag måste jobba på min sits i hoppsadeln. Jag hamnar lätt i en stolsits. Det är inte ok.
Inte för att man skall skylla ifrån sig men det är så att kvinnor är skapta så att vi lättare hamnar i stolsits. Det gör ju bara att vi måste jobba hårdare och kanske till och med hela tiden för att jämna ut de skillnader som finns mot männen. Jag tror att blir än tydligare i hoppsadeln helt enket. Men det är bara att jobba vidare. Det skall gaauuu.
I och med att Hisan är så fin nu så har jag ju dessutom världens chans att kunna fokusera på den där sitsen helt enkelt.
 
45 minuters ridning och ynka 3km sa appen innan telefonen på nytt dog. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0