Rapport
Just nu singlar där ner små snöflingor utanför fönstret. Jag har precis kommit hem från stallet och försöker få upp kroppsvärmen i soffan med hjälp av att dricka varmt te. Jag har kört Lilla igen idag. Jag är väldigt glad över att ha kommit ut och tränat henne även om det är superkallt att sitta still i en vagn när temperaturen kryper ner mot nollan.
Lilla är rysligt pigg för närvarande men det blir inte mer än en runda i vagnen i veckan just nu, hon rids ju av sin medryttare i veckan. Gipset får komma av först, sedan skall jag ta tag i träningen av båda och framför allt mig själv rejält igen. Två och en halv vecka kvar nu, eller för att vara exakt 18 dagar. Det är bara att bita ihop och hoppad på att tiden går fort.
Hisan blev motionerad samtidigt av min vän Camilla. Det är så skönt att hästarna är igång trots att jag är skadad. Det blir lättare att komma tillbaka upp i sadeln igen om de är igång. En igångsättnings period hade varit mycket besvärlig för mig att starta upp med.
I veckan har jag kunnat ta mig till jobbet med tåg och buss utan att bli varesig helt slut på grund av hoppandet på kryckor eller för att det tagit för lång tid att ta sig emellan. Min väg till jobbet innefattar 2km promenad förutom tåg och buss. Det är ett stort framsteg faktiskt. Jag kan inte köra bil med gipsad fot vilket är väldigt jobbigt när man skall ta sig och har hästar. Men skam den som ger sig.
Kommentarer
Trackback
