Hisan betyder häst

Igår var det sommarvarmt och jag åkte med båda hästarna till Vomb för att rida med två vänner. Vi hade en härlig runda. Jag ville att Lilla skulle ta det så där lagom lugnt. Hon var inte nöjd med det utan var pigg som få och ville springa på bra mycket fortare än så. Hisan tände till riktigt bra och busade en hel del med min vän. Han brukar vara lite busig första gången han är i skogen på länge. Gång nummer två brukar han vara hur cool som helst. 

 

Idag fick Lilla vila. Jag har ett gediget schema för henne de här dagarna som innebär träning i princip varannan dag, med några få undantag. 

 

Hisan fick däremot inte vila. Han fick trimma på Melonbanan. Det blev lite mindre trimmande förra veckan än jag först tänkt. Men jag tog igen det med råge idag. 

 

Efter min fotledsfraktur och hoppandet på kryckor som följde har jag varit sned i min höft. Enligt sjukgymnasten så är jag inte sned men jag känner hur det drar när jag bara står. När jag rider så sätter det så klart spår. Massören som kommer ut till hästarna hittar alltid grejer på höger sida till exempel och jag känner att mitt högerben inte är en så stadig ytterskänkel som det skulle behöva vara. Ibland går det att lossa lite på spänningarna i skrittarbetet. Men det kräver en samarbetsvillig häst... Idag var en sådan dag när jag kunde få till en bra ytter på höger sida. Så jag passade på att jobba med att få Hisan att vilja vara i min ytter. Alltså att han tar stöd där och blir kvar. Inte så lätt och framför allt så skall man inte sitta på en häst som direkt känner av alla ens brister och utnyttjar dem när man har en kropp som inte riktigt är med. 

Men jag tyckte att jag fick till det på slutet. Hisan tyckte att jag var skitjobbig rent ut sagt. Men det positiva var att han inte bara fick soppa torsk och "tvärdog" som han kan göra. Utan han fortsatte faktiskt i inslagen gångart. Ett stort steg framåt!