Hopp igen

Rysligt kallt ute... Bestämde mig för att Lilla fick vila även om vädret var fint med sol. Det hade ju ändå inre gått att rida ute och jag skulle iväg med Hisan efteråt, han skulle hoppa. En sak som är viktig för att inte frysa ihjäl i skånsk kyla är att inte gå runt i svettiga kläder i onödan. Alltså ingen ridning före jag skulle stå i ett kallt ridhus. Det är forfarande inte dags för mig att hoppa själv med foten. Faktum är att det inte kommer att vara dags före januaris slut alls... Även om jag är nådigt sugen på att få göra det roliga jobbet själv. Jag är orolig för att foten skall "kollapsa" i landningarna och därmed göra ont. I stället får jag tagga sjukgymnastik. För den som inte testat så är sjukgymnastik rysligt trist. Långsamma övningar och ibland även smärta. Tur är ju att det ger effekt i slutänden. 
 
Hisan fick hoppa en liten del av grundserien. Mer än så fick vi inte plats med i ridhuset. Det blev trångt nog med tre hinder. Grundserien består egentligen av studs, ett språng räcke, ett språng oxer med trav in. Nu bidde det bara studs och oxer som fick plats. 
 
 
 
Marie hoppade honom bra. Han var mer positiv än sist men som sagt så hämmas han lite av det lilla ridhuset. Det kan vara svårt att motivera honom till att gasa på liten yta. Han bjuder inte direkt till då alls. Hisan är nämligen latheten personifierad ("hästifierad")... Vi avslutade med ett uthopp på en oxer. 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0