Tävlings planering
Jag får inte ihop min planering alls. Det finns inte tävlingar som passar oss alls nu verkar det som. Och när det finns ligger alla på samma helg. Mög!
Dessutom är inte alla propositioner ute än heller. Frustrerande till max!
Fast jag tror nog mest att jag ser detta som ett problem eftersom jag börjat bli lite nervös inför torsdagens årsdebut. Alltså är det övergående.
Dessutom beror fortsatt planering ganska mycket på hur den här tävlingen känd och det går ju inte att veta i förväg.
Så dilemma med andra ord! Jag vill ha en plan!
Folkets pris!
Värdens bästa hoppryttare har precis vunnit Jerringpriset, svenska folkets pris. Och han vann det med en överlägset flest antal röster, över 40%. Vilket stöd han har.
Grattis Rolf-Göran Bengtsson!
Detta är stort inte minst för ridsporten och hoppsporten här i Sverigen som genom detta fick ett enormt erkännande.
Härligt och mycket inspirerande!
Ändring
SvRF har bestämt sig för att frysa det moment som gällde loggor och tillverkares exponering på tävlingsbanan fram till 2014. I sommar skall det komma nya direktiv. Detta tycker jag är bra. Framför allt för att det kommer att bli 18 månaders respit från att vi får reda på exakt vad de nya/nygamla reglerna kommer att innebära. Här går det att läsa: http://www3.ridsport.se/Tavling/Nyheter/2011/12/TillfalligfrysningavMom1512/
Så nu blir det tävling för min och Hisans del under 2012. I vilken intensitet och i vilka grenar få vi se. Helt klart är i vart fall att vi inte börjar förrän tidigast i mars.
Idag har båda hästarna blivit vaccinerade. De tog det lugnt och det gick städat till. Man vet ju aldig med Hisan. ;)
Så nu blir det tävling för min och Hisans del under 2012. I vilken intensitet och i vilka grenar få vi se. Helt klart är i vart fall att vi inte börjar förrän tidigast i mars.
Idag har båda hästarna blivit vaccinerade. De tog det lugnt och det gick städat till. Man vet ju aldig med Hisan. ;)
Färdigtävlat?
Det stormar i ridsportens Sverige nu i dagarna.
Lagom till jul kom 2012-års TR ut. Nytt för kommande år var licenssystemet som få aktiva är rikigt tillfreds med. Jag har skrivit på protestlistor, men någon effekt verkar det inte ha. För mig personligen blir det inte negativt så länge jag har kvar Hisan då han har livstids hästlicens, men om jag en dag skaffar en annan häst kommer licens att behöva lösas per år även för hästen. Ryttarlicensen blir för 2012 billigare. Men ingen kan inbilla mig att inte den avgiften kommer att höjas.
Men nu till nästa nyhet. Eller det skall tydligen inte vara ny utan enbart ett förtydligande som bygger på FEI:s internationella regler.
Kontentan just nu är att det är mycket svårtolkat och bara sedan dagarna före jul till nu har det kommit flera direktiv men inte mycket har ändrats i grundbetydelsen.
Det som fått alla att gå i taket är skrivningen om att i fall inte sposoravtal finns får enbart tillverkarens logga vara 1x3cm och max finnas en gång per produkt. Skall man tillämpa detta har jag få saker jag får rida med.
Träns, sadel och schabrak kan jag ha. Men inte min hjälm, benskydd, sporrar, stövelskaft, ridskor och ridbyxor går bort. Då har jag ändå det bra i jämförelse med många andra. Först gällde reglerna hela tävlingsplatsen men ändrades sedan till enbart tävlingsbanan.
Med alla ändringar kan jag inte säga att jag hänger med helt. Det som var tänkt att förtydliga har snarare krånglat till det.
Kommer detta att införas skall jag mycket noga överväga i fall det blir någon tävling med Hisan kommande år. Jag har nämligen inte alls lust att jaga ut för att handla nya grejer, inte heller att rida runt med tejp över alla märken.
Hjälm har jag tänkt köpa men nu är det ju bra att jag inte har det för den som jag hade tittat ut hade definitivt också varit förbjuden.
Som det ser ut idag lägger jag sjukt mycket pengar på mitt hästintresse. Jag tycker att det är värt det då det för det mesta är roligt, men nu börjar jag undra.
Det jag tycker bäst om är att träna och tävla.
Skall det då bli krångligare/dyrare är det inte säkert att det är värt all möda, tid och pengar som jag lägger ner.
Är man amatör så är man. Det finns ingen som står och väntar med ett fett sponsoravtal direkt.
Kanske är det när allt kommer omkring en storm i ett vattenglas.
Men med dagens regelformulering är detta konsekvensen.
Frågan är om det kommer att ändras? För när allt kommer omkring är det skillnad på att tävla på gräsrotsnivå och att rida internationellt där FEI:s regler normalt gäller.
Jag väntar alltså med spänning på ytterligare ett förtydligande från SvRF. Sedan skall jag ta ställning till hur jag skall fortsätta.
Lagom till jul kom 2012-års TR ut. Nytt för kommande år var licenssystemet som få aktiva är rikigt tillfreds med. Jag har skrivit på protestlistor, men någon effekt verkar det inte ha. För mig personligen blir det inte negativt så länge jag har kvar Hisan då han har livstids hästlicens, men om jag en dag skaffar en annan häst kommer licens att behöva lösas per år även för hästen. Ryttarlicensen blir för 2012 billigare. Men ingen kan inbilla mig att inte den avgiften kommer att höjas.
Men nu till nästa nyhet. Eller det skall tydligen inte vara ny utan enbart ett förtydligande som bygger på FEI:s internationella regler.
Kontentan just nu är att det är mycket svårtolkat och bara sedan dagarna före jul till nu har det kommit flera direktiv men inte mycket har ändrats i grundbetydelsen.
Det som fått alla att gå i taket är skrivningen om att i fall inte sposoravtal finns får enbart tillverkarens logga vara 1x3cm och max finnas en gång per produkt. Skall man tillämpa detta har jag få saker jag får rida med.
Träns, sadel och schabrak kan jag ha. Men inte min hjälm, benskydd, sporrar, stövelskaft, ridskor och ridbyxor går bort. Då har jag ändå det bra i jämförelse med många andra. Först gällde reglerna hela tävlingsplatsen men ändrades sedan till enbart tävlingsbanan.
Med alla ändringar kan jag inte säga att jag hänger med helt. Det som var tänkt att förtydliga har snarare krånglat till det.
Kommer detta att införas skall jag mycket noga överväga i fall det blir någon tävling med Hisan kommande år. Jag har nämligen inte alls lust att jaga ut för att handla nya grejer, inte heller att rida runt med tejp över alla märken.
Hjälm har jag tänkt köpa men nu är det ju bra att jag inte har det för den som jag hade tittat ut hade definitivt också varit förbjuden.
Som det ser ut idag lägger jag sjukt mycket pengar på mitt hästintresse. Jag tycker att det är värt det då det för det mesta är roligt, men nu börjar jag undra.
Det jag tycker bäst om är att träna och tävla.
Skall det då bli krångligare/dyrare är det inte säkert att det är värt all möda, tid och pengar som jag lägger ner.
Är man amatör så är man. Det finns ingen som står och väntar med ett fett sponsoravtal direkt.
Kanske är det när allt kommer omkring en storm i ett vattenglas.
Men med dagens regelformulering är detta konsekvensen.
Frågan är om det kommer att ändras? För när allt kommer omkring är det skillnad på att tävla på gräsrotsnivå och att rida internationellt där FEI:s regler normalt gäller.
Jag väntar alltså med spänning på ytterligare ett förtydligande från SvRF. Sedan skall jag ta ställning till hur jag skall fortsätta.
RGB inspiration
Igen ridning för mig idag utan bara lite pyssel med Lilla. Hisan blev dock riden ut. Det råder full kaos på Flyinge denna veckan för det är Breeders. Men det innebär också mycket trevligt så som kvällens clinic med Rolf Göran Bengtsson till exempel bara för att nämna något.
Roffe red tre olika och för honom okända unghästar på 4,5 och 6 år.
Han visade hur han först och främst koncentrerade sig på att rida hästarna rakt fram och få dem raka. Sedan red han över bommar och cavaletti som han ramade in med bommar på sidorna.
Han började med byten tidigt och då genom att rida mot bommar med stöd vid sidan som inramning och en bom snett liggande mot mitten av bommen han skulle över. Han använde denna för att få stöd att rida hästen mot så att den mer självmant skulle byta galoppen.
När detta fungerade började han hoppa. Han hade en variant av den 5,5:a vi red igår som han travade in i. Sedan byggde han på den med ytterligare ett hinder ca 6 meter efter men fortfarande trav in.
På den 6:åriga hästen hoppade han lite linjer. Jag tog lite kort för att komma ihåg men tyvärr blev kvallitén inte helt 100. Jag lägger ändå upp några så att ni får en känlsa av det jag beskriver.
Den första linjen var en evighetsövning 20,5 meter mellan och den går att variera massor.
Något som Roffe också använde sig mycket av är hjälpbom efter hindret. Han får då hästen att ta ett kort steg efter och komma fram/ner med halsen och välva ryggen. Det hjälper hästen att hoppa bättre med bakbenen och den lär sig hur vi vill att den skall hoppa.
I de fall då hästarna inte hoppade rakt över hindren använde han också hjälpbommar som han la upp på hindret. På så vis kunde hästen lättare förstå hur han ville att den skulle hoppa och den rättade sig direkt.
de var fantasktiskt att se hur han tog sig an hästarna och under clinicen syntes det tydligt hur han tog fram det bästa i hästen och hjäpte den att komma rätt.
I ett fall kände han att han hade dålig galopp och låg helt fel. Han styrde då undan hästen långt innan han kom fram till hindret så som att han inte alls hade tänkt att hoppa och gjorde om det perfekt.
Noggrannheten som är hans signum syntes tydligt.
Han pratade mycket om hur han ville att hästen inte skulle kyrpa bakom utan att man skulle ha ett stöd på den unga hästen och ett bett som den vågade gå fram till. Han ville att hästen skulle hoppa upp sig väl och välva ryggen. Han menade också att om vi släpper det där stödet kommer huvudet upp och ryggen ner, tvärt om vad vi vill för att kunna komma upp i klasserna.
Nu har jag säkert glömt en massa men detta var mer eller mindre kontentan.
Det är oerhört inspirerande att lyssna till proffsen och få höra hur de gör. Det ser så lätt och enkelt ut när de sedan rider och det är fruktansvärt svårt att komma din hän själv men sporrad att rida bättre och lära sig mer blir man.
Roffe red tre olika och för honom okända unghästar på 4,5 och 6 år.
Han visade hur han först och främst koncentrerade sig på att rida hästarna rakt fram och få dem raka. Sedan red han över bommar och cavaletti som han ramade in med bommar på sidorna.
Han började med byten tidigt och då genom att rida mot bommar med stöd vid sidan som inramning och en bom snett liggande mot mitten av bommen han skulle över. Han använde denna för att få stöd att rida hästen mot så att den mer självmant skulle byta galoppen.
När detta fungerade började han hoppa. Han hade en variant av den 5,5:a vi red igår som han travade in i. Sedan byggde han på den med ytterligare ett hinder ca 6 meter efter men fortfarande trav in.
På den 6:åriga hästen hoppade han lite linjer. Jag tog lite kort för att komma ihåg men tyvärr blev kvallitén inte helt 100. Jag lägger ändå upp några så att ni får en känlsa av det jag beskriver.
Den första linjen var en evighetsövning 20,5 meter mellan och den går att variera massor.
Något som Roffe också använde sig mycket av är hjälpbom efter hindret. Han får då hästen att ta ett kort steg efter och komma fram/ner med halsen och välva ryggen. Det hjälper hästen att hoppa bättre med bakbenen och den lär sig hur vi vill att den skall hoppa.
I de fall då hästarna inte hoppade rakt över hindren använde han också hjälpbommar som han la upp på hindret. På så vis kunde hästen lättare förstå hur han ville att den skulle hoppa och den rättade sig direkt.
de var fantasktiskt att se hur han tog sig an hästarna och under clinicen syntes det tydligt hur han tog fram det bästa i hästen och hjäpte den att komma rätt.
I ett fall kände han att han hade dålig galopp och låg helt fel. Han styrde då undan hästen långt innan han kom fram till hindret så som att han inte alls hade tänkt att hoppa och gjorde om det perfekt.
Noggrannheten som är hans signum syntes tydligt.
Han pratade mycket om hur han ville att hästen inte skulle kyrpa bakom utan att man skulle ha ett stöd på den unga hästen och ett bett som den vågade gå fram till. Han ville att hästen skulle hoppa upp sig väl och välva ryggen. Han menade också att om vi släpper det där stödet kommer huvudet upp och ryggen ner, tvärt om vad vi vill för att kunna komma upp i klasserna.
Nu har jag säkert glömt en massa men detta var mer eller mindre kontentan.
Det är oerhört inspirerande att lyssna till proffsen och få höra hur de gör. Det ser så lätt och enkelt ut när de sedan rider och det är fruktansvärt svårt att komma din hän själv men sporrad att rida bättre och lära sig mer blir man.
Ondgörelse
Nu må jag vara trött för jag har sovit dåligt de senaste nätterna. Det medför en större risk för att jag läser och tolkar saker fel än annars. Jag har heller inte ridit utan haft tid att sitta och fundera här i TV-soffan.
Om man nu gör om regler för att öka djurskyddet och delar upp tävlingar i olika riskgrader... varför i hela friden sänker man då veterinärkontrollen av hästarna i hoppning och höjer den i dressyr? Var det någon som hade mer otur än vanligt när de tänkte till lite där?
Tidigare har det varit veterinärbesiktning från regional tävling och uppåt om så höjden på hindren i lägsta klassen har varit 1m eller 1.10. Nu skall man tydligen få hoppa upp till 1.20 utan veterinärkoll.
I det syniska tillstånd som jag befinner mig i just nu tror jag att det skuttar runt fler "småhalta" hästar på hoppbanorna är det någonsinn har gjort på dressyrbanorna där ekipagen dessutom skärskådas av domare.
Dressyr innebär tydligen inte heller någon risk för hästarna förrän det blivit svår nivå... om det ens är en risk då. Troligtvis inte... om inte hästen snubblar på staketet eller liknande.
Dressyrryttarna revolterar mot detta och skriver insändare efter insändare i hästsporttidningarna. Tvälingarna blir ju så dyra... ha! Dessutom klagas det på att boxarna måste vara rena och urmockade till meetings... skärpning. Vem vill ställa sin häst i en skitig box där x antal hästar har bott innan och sedan låta hästen gå igenom ett dopingprov?
Med tanke på underlag, fart, landning och annat anser i vart fall jag att hoppningen slår dressyren i risk för skador med hästlängder.
Klart att det inte heter lätt klass för inget men detta är ju knappast en skärpning av sjurskyddet?
Skall jag vara ärlig så klagar jag inte på att slippa ytterligare en avgift runt tävlandet men av ren principiell omtanke om djuren begriper jag inte detta alls.
I fall jag nu bara yrar så kopierar jag in texten för hoppning och dressyr från ridsportförbundets hemsida så att även ni kan läsa. Plus en länk till originaldokumentet.
Om man nu gör om regler för att öka djurskyddet och delar upp tävlingar i olika riskgrader... varför i hela friden sänker man då veterinärkontrollen av hästarna i hoppning och höjer den i dressyr? Var det någon som hade mer otur än vanligt när de tänkte till lite där?
Tidigare har det varit veterinärbesiktning från regional tävling och uppåt om så höjden på hindren i lägsta klassen har varit 1m eller 1.10. Nu skall man tydligen få hoppa upp till 1.20 utan veterinärkoll.
I det syniska tillstånd som jag befinner mig i just nu tror jag att det skuttar runt fler "småhalta" hästar på hoppbanorna är det någonsinn har gjort på dressyrbanorna där ekipagen dessutom skärskådas av domare.
Dressyr innebär tydligen inte heller någon risk för hästarna förrän det blivit svår nivå... om det ens är en risk då. Troligtvis inte... om inte hästen snubblar på staketet eller liknande.
Dressyrryttarna revolterar mot detta och skriver insändare efter insändare i hästsporttidningarna. Tvälingarna blir ju så dyra... ha! Dessutom klagas det på att boxarna måste vara rena och urmockade till meetings... skärpning. Vem vill ställa sin häst i en skitig box där x antal hästar har bott innan och sedan låta hästen gå igenom ett dopingprov?
Med tanke på underlag, fart, landning och annat anser i vart fall jag att hoppningen slår dressyren i risk för skador med hästlängder.
Klart att det inte heter lätt klass för inget men detta är ju knappast en skärpning av sjurskyddet?
Skall jag vara ärlig så klagar jag inte på att slippa ytterligare en avgift runt tävlandet men av ren principiell omtanke om djuren begriper jag inte detta alls.
I fall jag nu bara yrar så kopierar jag in texten för hoppning och dressyr från ridsportförbundets hemsida så att även ni kan läsa. Plus en länk till originaldokumentet.
Medelhög djurskyddsrisk - ska tävlingsveterinär i den omfattning som Jordbruksverket beslutar om dels före tävlingsklass eller moment besiktiga tävlingsområdet och de deltagande hästarna/ponnyerna, dels vidta och se till att genomföra eventuella ändringar.
• hopptävling med svårighetsgrad fr o m 0,80 meter för A-ponny, 0,90 meter för B-ponny, 1,00 meter för C-ponny, 1,10 meter för D-ponny och 1,20-meter för övriga hästar
• svår dressyr (Svår B, Intermediaire II och Grand Prixklasserna)
• hoppmomentet i fälttävlan om detta sker efter terrängmomentet
Låg djurskyddsrisk - inget krav på veterinär närvaro
• hopptävling med svårighetsgrad under 0,80 meter för A-ponny, 0,90 meter för B-ponny, 1,00 meter för C-ponny, 1,10 meter för D-ponny samt 1,20-meter för övriga hästar
• dressyrtävling på lägre nivå än svår nivå
• dressyrprov vid fälttävlan
• hoppmomentet i fälttävlan om detta sker innan terrängmomentet
Sådär... nu har jag gnällt klart!
