Hisan betyder häst

Båda hästarna fick vila i torsdags. Jag hade andra planer för kvällen, nämligen att komma hem tidigt och ta det lugnt. Jag lyckades...

 

På fredagen blev det timm på melonbanan för Hisans del. Han fick gå lite markarbete som uppladdning inför helgens roligheter.

 

Lilla vilade, den här veckan är planerad som extra lugn för hennes del.

Alltså jag skojar inte när jag säger att jag hade träningsvärk i måndags. Jag kunde knappt komma upp ur sängen på morgonen. Framåt kvällen var det något bättre och jag tänkte att det skulle gå att åka lite på Hisan. Han hade dock andra planer. 

Något åkande var det inte tal om. Det var ridning som gällde, annars kunde lika gott struntat i det enligt herr brun. Jo men lite rätt har han ju. Musklerna skrek, men undan för undan ledade jag upp mig.

 

Tisdagen bjöd på ett liknande pass på melonbanan som dagen innan med den stora skillnaden att jag kände mig mer fint for fight igen och kunde rida ordentligt. Hisan svarade då med att gå kalas. Kvitto på det!

 

Lilla fick vila båda måndag och tisdag. Det hade hon förtjänat väl. 

 

Onsdagdkvällen däremot blev en kort skritt för hennes del. Hon kändes pigg, men planen är att hon skall ta det lugnt ett par dagar till innan vi börjar operation lära Lilla fatta galoppen.

 

Hisan blev riden tidigare under dagen av min medhjälpare. 

Fredagen bjöd på en bensträckare med Lilla. Av någon outgrundlig anledning så skall det tydligen regna var och varannan gång när jag är ute med henne. 

Nu var det liksom inte förhandlingsbart med motionen heller så det var bara att bita i det sura äpplet och ge sig ut. Det fina är att Lilla struntar i vilket. Hon är lika go och gla' ändå. Härliga lilla häst. 

 

Lördagen ägnade jag åt veckostäd i stallet innan bilen packades knökfull med saker och i släpet fick två hästar stå på väg norrut mot årets äventyr. Förra året bar det av till Värmland. Denna gång var inte resan fullt så lång men utanför Skånes gräns tog vi oss..

I tisdags tragglade jag och Hisan vidare på melonbanan. Så även på onsdagen. Jad fick till markarbetet riktigt bra tycker jag själv. I onsdags var jag så nöjd med arbetet att jag tänkt filma. Hemma igen efteråt var jag så klart nyfiken på att se resultatet... som var en orgie i tak... jag hade filmat flera minuter av taket mitt emot ridbanan. Så snopet. Det är inte första gången det hände och troligen inte den sista. 

 

Lilla reds av min medhjälpare i tisdags. Hon fick gå en bensträckare. I onsdags kom Göran ut och masserade. Lilla busade rejält med de andra hästarna på betet och hade nog gjort någon häftig undanmanöver. För hon hade en rejäl låsning i höger bog som vi har svårt att tro att den var ridrelaterad. 

Efter massagen blev det ytterligare en dags vila för henne.

Igår var det sommarvarmt och jag åkte med båda hästarna till Vomb för att rida med två vänner. Vi hade en härlig runda. Jag ville att Lilla skulle ta det så där lagom lugnt. Hon var inte nöjd med det utan var pigg som få och ville springa på bra mycket fortare än så. Hisan tände till riktigt bra och busade en hel del med min vän. Han brukar vara lite busig första gången han är i skogen på länge. Gång nummer två brukar han vara hur cool som helst. 

 

Idag fick Lilla vila. Jag har ett gediget schema för henne de här dagarna som innebär träning i princip varannan dag, med några få undantag. 

 

Hisan fick däremot inte vila. Han fick trimma på Melonbanan. Det blev lite mindre trimmande förra veckan än jag först tänkt. Men jag tog igen det med råge idag. 

 

Efter min fotledsfraktur och hoppandet på kryckor som följde har jag varit sned i min höft. Enligt sjukgymnasten så är jag inte sned men jag känner hur det drar när jag bara står. När jag rider så sätter det så klart spår. Massören som kommer ut till hästarna hittar alltid grejer på höger sida till exempel och jag känner att mitt högerben inte är en så stadig ytterskänkel som det skulle behöva vara. Ibland går det att lossa lite på spänningarna i skrittarbetet. Men det kräver en samarbetsvillig häst... Idag var en sådan dag när jag kunde få till en bra ytter på höger sida. Så jag passade på att jobba med att få Hisan att vilja vara i min ytter. Alltså att han tar stöd där och blir kvar. Inte så lätt och framför allt så skall man inte sitta på en häst som direkt känner av alla ens brister och utnyttjar dem när man har en kropp som inte riktigt är med. 

Men jag tyckte att jag fick till det på slutet. Hisan tyckte att jag var skitjobbig rent ut sagt. Men det positiva var att han inte bara fick soppa torsk och "tvärdog" som han kan göra. Utan han fortsatte faktiskt i inslagen gångart. Ett stort steg framåt! 

I tisdags vilade hästarna. Jag hade i stället ett planeringsmöte (läs fika) med min kusin inför kommande helgs äventyr.

 

I onsdags tränades båda hästarna men inte av mig. Lilla gick en runda på hårda vägar och Hisan reds ut.

 

Torsdagen var tänkt att vara hoppträning för Hisan. Eller vi deltog i träningen men Hisan var allt annat än samlad. Han var spänd och brallig. Jag fegade ur totalt. Jag kan erkänna att jag i de längena är riktigt rädd för att flyga av på något konstigt sätt och skada mig igen. Hisan gör ju inte detta för att han är dum. Inte alls, han är glad i hatten. Problemet är att jag spänner mig för att han är spänd och då rider jag illa. Risken är då att jag faktiskt trillar av. Desutom har jag lovat mig själv att inte pressa i sådana här lägen. Sist jag gjorde det så bröt jag ju foten. Vi red i stället ett galopparbete utan att hoppa efter en kort uppvärmning på hinder. Om jag är arg och irriterad på mig själv för detta? Något oerhört. Men nya tag, bryta ihop och komma igen är vad jag skall göra.

 

I fredag gick Lilla ett nytt jobb på hårda vägar. Hon känns super. Hisan fick vila.

 

Igår var det omvänt. Hisan gick en uteritt med mestadels galopp, en mil. Det gjorde han bra.

 

Jag gjorde storstädning i 

Hästarna har ätit äpplen tills de storknade idag. Några av grenarna på äppelträdet var så tyngda med frukt att de hängde i brösthöjd på mig igår. Idag efter intag hade de rest sig en bit, de är i höjd med mitt huvud nu. Undan för undan får de ju sträcka på sig om de vill ha mer, alternativt får de vänta på att de skall trilla ner till dem.

 

Lilla fick nya skor idag. Sista gången med sulor runt om. Vi har bara en distanstävling kvar inplanerad, under höst och vinter skall hon få vara utan sulor och lufta hovarna.

 

Efteråt red jag årundan med henne. Vi har varit borta i 4 veckor, som den har växt igen. Det var som en djungel nere vid ån. Lilla var pigg och glad. Jag håller på att justera in hennes foderstat till havrefri, den kommer att behöva finjusteras lite. Anledningen till att hon inte skall äta havre är att det finns för mycket fåglar i stallet som pickar sönder bajset när de får havre. Fåglarna är ute efter de havrekorn som kommer ut hela. De flyger iväg med tollarna i munnen och tappar bitar i krubbor och vattenkoppar. Det är så äckligt och trots att jag försöker hålla efte det förblir det äckligt. Jag hittar ingen annan lösning än att sluta ge havre helt enkelt. Hisan skall ju inte längre äta havre så då får Lilla också sluta med det. 

 

Efteråt fick Hisan trimma på Melonbanan. Der var ju väldigt länge sedan jag trimmade honom nu. Fattningar en masse blev det. Skänkelvikningar och embryo till vändning på bakdelen i galopp. Styrka med andra ord. Hisan behöver moffa mat nu när han står på box igen. Så merparten av hans ridpass de kommande veckorna skall vara fokus på styrka och det skall vara korta men intensiva pass.

Dags art flytta tillbaka till Flyinge igen. Jag har haft en härlig sommar med fantastiska uteritts möjligheter. Men som alltid lite väl långt att köra.

 

Hisan fick gå en sista runda i skogen innan vi åkte. Samma runda som Lilla gick med den största skillnaden, ingen väta uppifrån. Hisan var positiv och kändes fin.

 

Hästarna lastades enkelt efter lite övertalning. Hisan ville inte gå ifrån Lilla in i släpet. Och Lilla ville först inte gå in när Hisan tittade bakåt över lemmen på hennes sida. Nu skall jag säga att båda lastades på någon minut bara trots tvekan. Jag gillar mina stordjur.

 

Gårdagens plan var att rida båda. Men naturens krafter ville annorlunda...

 

Jag red iväg i t-shirt då det var ljummet i luften och Lilla skulle gå ett ordentligt pass. Vi hann precis till skogen så det började regna. Då Lilla inte bryr sig så mycket om väder och vind så red vi på. Hur mycket och hur länge kan det regn liksom? Det är väl bara en skur... Faktum är att det kunde regna någon förskräckligt mycket och precis hela ritten, som tog 40 min dessutom. Lagom till när vi saktade av till skritt och nästan var tillbaka höll det upp. Då kan jag meddela att jag inte hade en endaste punkt på min kropp som inte var blöt. Det plaskade till och med inne i skorna... Helt galet. Jag tänkte att ritten i Köpenhamn skulle vara min blötaste ritt i sommar, men detta var snäppet värre. 

 

Lilla var däremot jättefin vilket faktiskt gjorde det hela uthärdligt. Hon sprang på pigga ben och ville egentligen springa på bra mycket mer än jag tyckte. Så det blev en mil i tävlingsfart igår.

 

Planen var som sagt att rida båda och solen kom fram när vi kommit tillbaka. Men med alla kläder blöta var det inte att tänka på att bege mig ut på Hisan ens för en kort runda. Jag hade ju inte heller kunnat gissa mig till att det skulle regna så pass mycket så några ombyteskläder som kunde funka i sadeln hade jag inte med mig. 

Hisans träning blev alltså framflyttad till idag. Nya tag och sol utanför fönstret.

Förra veckan tog min semester slut. Men de sista dagarna innan jobbet kallade så red jag först med kusinen och Lilla ned till en strand där vi gick i och plaskade med hästarna. Hela rundan var kanske knappa två mil.

 

Dagen efter var det Hisans tur att gå samma vända tillsammans med friserhästen som har varit vårt sommarsällskap i hagen. Hisan gick efter lite övertalning ner i vattnet. Han tyckte dock att ridturen var i längsta laget. Han skulle inte bli en bra disanshäst, han begriper liksom inte meningen med uteritter på mer än ungefär en mil.

 

Hur som var det ett bra avslut på semestern.

 

Nu när det har varit jobb på schemat så har jag praktiserat varannan dagsprincipen. Alltså rider jag bara en häst per kväll. Annars går det inte ihop nu när sträckan att åka till hästarna är längre dessutom. Så här har schemat sett ut:

 

21 Lilla fick gå på tur

22 Båda vilade

23 Red båda

24 Hisan tävlade

25 Lilla gick en mil

26 Hisan gick en mil

27 Lilla gick en mil

28 Hisan gick en kortare runda

29 Båda vilade

 

Tävlingen då. Vi åkte till Ringsjöorten, en av de bästa tävlingsplatserna häromkring enligt mitt tycke. Det var varmt så in i och klasserna innan drog ut på tiden. Jag hade tänkt rida 1m och 1.10 men väntan blev så lång så jag beslutade att bara rida 1m.

 

Hisan kändes fin på framhoppningen men på hinder nummer 3 fick jag ett stopp som jag inte riktigt kan förklara. Troligvis tyckte inte Hisan att jag var helt med. Eller så var han off i värmen. Han taggade till som bara den efteråt, men det hjälper ju inte. Vi fick endast 4 fel så det var en snabb runda som vi gjorde. Jag bryter ihop och kommer igen till nästa tävling.

... kommer vila. Eller?

 

För Hisans del blev söndagen vilodag. Lilla vilade också och jag åkte med Fredrik för att fixa hö. Betet är på väg att ta slut så vi måste även fodra extra. Trots det måste jag säga att de har hållit sig över förväntan i år. Både Lilla och Hisan har tränats och tävlats och hållit sig ok i hullet. För Lillas del är det egentligen aldrig ett problem. Det är bara Hisan som är svår att hålla i hull.

 

Fint hösilage, kraftfoder och gräs står nu på menyn. Hästarna kommer att gå ute månaden ut.

 

Lilla vilade även igår. Hisan fick gå en väldigt lätt runda i mestadels skritt. Skritt är det som är skönast för min rygg och vissa dagar är det nästan ett måste att få sitta på en Hisan-häst och följa med i rörelserna för att bara mjuka upp.

I tisdags vilade Hisan och i stället var jag och Lilla på utflykt. Vi red bort till Sövdesjön som lång bra mycket närmare än vad vi först trodde. Lilla fick bada med vatten upp till magen för första gången i hennes liv. Tidigare har hon bara plaskat i vattenpölarna som är vattenhinder i Flyinge. Det är inte så djupt där.

 

I onsdags blev det tvärt om. Då vilade Lilla och Hisan fick i stället galoppera på gräsvägarna i skogen. Han var pigg och fin. Det var en bra uppladdning inför fälttävlansdagarna som kommer.

Mina semesterplaner i år har varit och är att försöka att planera så lite som möjligt. Det går upp och ner på den fronten. Vissa dagar är hårdplanerade men andra är slappa. Jag har ändå hunnit med massor som jag annars planerar bort så som att till exempel njuta av min balkong och odlingarna som jag har där ute. Det kan tyckas futtigt och tråkigt men normalt sett med jobb och hästar så går dagarna i etthundranittio för mig och tanken med semester är just avkoppling så att batterierna kan laddas inför den kommande hektiska hösten. 

 

Hästarna har ju så klart fått uppmärksamhet och träning även om jag försöker varva ner. Att rida och umgås med mina djur är avkoppling för mig. 

 

Lilla vilade i början av förra veckan men efter tre dagars vila var hon som ett plåster på grinden till hagen så fort jag var ute vid betet. Så onsdagen och torsdagen fick hon komma ut på lite bensträckare vilket gjorde henne nöjd. Hon är i toppenkondis just nu så vila är inget hon prioriterar. Dock är det lite lugnare och kortare turer som gäller just nu. Vi behöver inte ladda på många veckor när. I söndags red vi också ut i lugn takt och upptäckte nya vägar.

 

Hisan har i stället uppladdning inför fälttävlan till den kommande helgen. Det innebar i och för sig vila för honom i tisdags. Men onsdag, torsdag och fredag reds han ut. En av de nya vägarna vi har hittat har ett par stockar liggande som bara skriker hoppa mig när man rider ditåt. Så Hisan och jag har skuttat lite fint när vi ändå skulle förbi där. 

Igår blev det ett "dressyrpass" i skogen som innebar samling i alla gångarter. 

Den här veckan är det fullt ös från början till slut. 

 

Idag åkte jag i ilfart och hämtade Hisan på betet efter jobbet. Vid stallet i Flyinge väntade träning på ridbana för hans del, sedan hovslagare till båda hästarna och slutligen massage till Lilla. 

 

Massören Göran var väldigt nöjd med hennes muskling nu. Hon har tidigare haft rätt mycket problem, men nu verkar det som om vi har kommit över den tröskeln och kan bygga en sund kropp. Det bådar riktigt gott inför den kommande tävlingen. 

 

Hisan var mycket fin att rida. Jag har saknat trimmandet. Det har ju bara blivit skogen nu på sistone. Nog för att jag tror att skogen och träningen där gjort oss mycket gott. Vi avslutade passet med att skutta över två cavaletti som stod på varandra. 

Det har varit bra tyst här på bloggen ett tag. Anledningen är att jag har behövt fokusera på lösningar.

 

I slutet av maj började Hisan att hosta. Efter utredning visade det sig bero på allergi. Hästar är inte allergiska på samma sätt som människor utan de utvecklar endast allergi mot något som de utsätts för som innehåller allergener. Alltså kan man förenklat säga att Hisan har blivit allergisk mot sin stallmiljö. För att bryta allergin, få bort det som retar så har jag satt ut honom på bete. Mer naturligt än så kan det inte bli för en häst, och hostan försvann. Nu blir det till att strukturera om vardagen till när installning skall ske i höst. Tiden på bete skall användas till att lägga upp en hållbar plan med vad vi kan göra för att underlätta vardagen både för häst och människa på ett hållbart vis. Exakt hur vet jag inte än...

 

 

Hisan är i full gång i vart fall, vi tränar på i fantastisk skog vid betet.

 

Detta har tagit mycket av min energi runt hästarna. Det är liksom inte roligt när inte hästarna mår bra.

 

Men så klart har Lilla fått uppmärksamnet.

 

Efter Karlshamnsritten så fick hon först ta det lugnt i en vecka. Mest skritt och chill. Sedan har vi undan för undan tränat lite mer. Vi har lagt mycket tid på att skritta, och då tillsammans med min kusin inne i Lund men klättring i backar.

 

För en vecka sedan körde vi 2 mil i ungefär tävlingstempo med sällskap och så sent som igår blev det en knapp mil i skogen vid betet där Hisan går.

 

Hon är i fin form och nu taggar vi tävling igen. 8 mil den här gången, i grannlandet. Det skall bli spännade att rida på dansk mark. Ritten går i Köpenhamn och dessutom relativt centralt. Jag är inte ett dugg orolig över Lillas del av prestationen, lite mer över hur jag skall hålla dock... men kul skall det bli.

 

 

 

 

Jag har varit off helt när det kommer till motivation.

 

Eller det stämmer väl bara till viss del. Lilla har tränat på. Förra helgen var vi inne i Lund och kättrade på lördagen. Hon skötte det super. I måndags fick hon nya skor inför den här helgens tävling.

Målet för hennes träning har varit att köra lite varannan dag som uppladdning och bara lugnt nu som sista uppladdning. Hon har tränat på bra helt enligt plan.

 

Hisan har också fått en liten paus och han har inte gått mer än varannan dag och väldigt lugnt för att vara han. 

 

Själv har jag försökt komma igång med min träning. Jag har faktiskt fått börja jogga lite. Varannan dag... Ser ni mönstret?

Min egen träning går framåt om än långsamt. Men är det rehab så skall det vara långsamt. Jag känner av foten när jag joggar. Inte så farligt mucket, men lite. Efteråt är den bra stel. Har jag någon gång sagt att jag tycker att rehab är sjukt tråktigt? I så fall säger jag det nu...

I måndags hittade jag energi till att motionera båda på kvällen. Lilla fick trav lite mera på rundan och Hisan trimmades i paddocken. Det låg cavaletti bommar utlagda så jag tränade på att rida på olika antal galoppsprång mellan dessa i båda varven. Jag borde öva mer på sådant här eftersom det är så nyttigt. Det är motiverande och tränar ögat för avstånd. Plus att hästen blir mer reglerbar och vaken. Win-win på alla plan med andra ord. 

 

I går vilade Lilla. Jag var med jobbet i Stockholm. Hisan reds ut av min medhjälpare. 

 

Idag lyckades jag uppbåda energi på nytt. Den måste ha kommit med våren... För båda har blivit ridna idag med. Först ut var Lilla som travade på jättefint runt årundan. Sedan var det Hisans tur. Han var verkligen i gasen. Det blev årundan för hans del med. Uppförandet var till en början bra. Men när vi avslutade med ett knappt varv runt galoppbanan så var där en ponny som gick framför. Mr Häst hade då inte alls lust att gå lugnt utan skulle ifatt. Jag fick be ryttarinnan på den andra hästen att sakta ner för att det inte skulle bära av i hundra nittio... Så fort vill jag inte gå där, plus att det inte var planen för dagen att gå fort alls. Hisan var taggad till tusen efteråt med. Han måste gå några mer ordentliga pass med andra ord. 

Veckan som gått har jag spenderat i Stockholm med jobbet långt ifrån allt vad hästar heter. Jag avslutade min vistelse där uppe med en SPA-vistelse. Det är minsann inte så ofta som jag unnar mig något sådant. 

 

Hästarna har inte vilat utan de har hållits igång av mina duktiga medhjälpare. Hisan har gått som vanligt och Lilla har tagit det lite lugnare med skritt efter förra helgens tävling. 

 

Igår red jag ett kort pass i dressyrsadeln på Hisan påmWarren-Haistings. Det har varit väldigt varmt i veckan och marken där var superhård. Vi avslutade därför passet i paddocken i stället. 

Idag blev det uteritt mestadels i galopp för den brune hästen. 

 

Lilla vilade igår och idag fick hon gå en lugn uteritt med endast små inslag av trav. Under veckan som kommer skall hennes pass ökas på för att vara uppe i full nivå till kommande helg. 

I måndags vilade Lilla. Jag hopptränade Hisan på Åbanan. Första hoppträningen utomhus i år. Det var sent eftersom jag redan hunnit med två utetävlingar. Men vädret har ju inte direkt varit fördelaktigt.

Hoppningen gick ok. Hisan fick något spunk under framhoppningen då han inte kunde hoppa en låg kombination utan var tvungen att stanna mitt i och bajsa. Tur att han inte gör sådant när det är tävling utan känner att han måste bruka allvar då.

Vi avslutade med att hoppa en liten bana. Jag valde medvetet att inte hoppa banan högre. i fick en positiv runda även om hoppet över vattenmattan var lite knixigt då han kom av nära. Jag är anmäld till tävling på söndag och vill ha med mig en bra runda i kroppen och inte riskera att det blir en negativ sådan nu så pass tätt innan.

 

 

I tisdags var jag på galej på Jägersro då det var storlopp att titta på då galopplöpet Pramms Memorial gick. Både Lilla och Hisan reds ut av mina medhjälpare.

 

I onsdags trimmades Hisan på Warren-Haistings i dressyrsadeln av mig. Allt för att ge knäet tillräcklig återhämtning. Lilla vilade.

Hovslagaren var förbi och fixade nya pjux till båda. Lilla fick supersulor inför kommande distansstart. 

 

Gårdagen, det vill säga torsdagen, bjöd på bjöd på särdeles fantastiskt väder med sommar känsla. Båda hästarna fick motion. Hisan tirmmades igen i Warren-Haistings i dressyrsadeln. Jag längtar tillbaka till hoppditon, men vill spara knäet till helgens aktiviteter.

 

Lilla reds ut i väldigt lugn fart. Jag ville känna in sulorna och den nystoppade sadeln. Hon känns kanon kan jag säga.

 

Idag väntar pyssel inför morgondagens tävlingsstart. Sadlar skall putsas och hästar skall badas.

 

 

Hisan fick vila i fredags. I stället red jag en runda på Lilla. Knäet ville inte riktigt så det fick bli fältsits hela rundan. Då var det smärtfritt. Ett problem blir ju bara att jag inte kan stå i fältsists i fem mil. Jag måste helt enkelt hitta ett sätt att bli frisk här och det snabbt.

 

Lilla var annars väldigt fin och spänstig. Det lovar väldigt gott.

 

I går sadlade jag ut Hisan i dressyrsadeln för att få mindre böj i benet vid ridningen. Det fungerade enligt plan. Så derssyr funkar... bara det att jag inte vill dressyra. 

Nåväl, jag skulle ju kunna länga lädren även när jag rider Lilla. Det kan nog hjälpa lite. Det är bara till hoppningen som det inte går. Men jag kan ju välja att trimma i dressyrsadeln framöver.

 

Lilla vilade igår.

 

Idag är det 1 maj och med maj månad kom riktigt najs väder. I solen har det varit varmt. Hästarna har fått gå nakna i hagen hela dagen. Den enda nackdelen med det är ju att Hisan som är rulloman blir ju väldigt skitig. Det är ju i och för sig inget stort problem och välbefinnandet för hästarna uppväger ju all skit i pälsen.

 

Lillla fick gå en och en halv mil i vagn. Min rygg orkade tyvärr inte med mer skumpande i vagnen än så, jag valde att köra för att spara knäet. Lilla kändes riktigt fin. Hon var pigg men låg inte på utan travade bara på med en mjuk kontakt. Precis så som man vill att det skall vara.

 

Hisan reds därefter ut i sällskap med några vänner. Han skötte sig väldigt fint på rundan som blev en dryg mil. Knäet höll sig över förväntan faktiskt. Så det kan säkert gå. Jag skall försöka rida i längre läder och spara det i veckan som kommer. Som tur är känns det inte alls när jag går utan det är när det blir upprepade knäböj under belastning som är problemet. Springa gör jag ju inte än så det påverkas ju inte.